|
Ur dödboken: 1724 Abraham Ersson, En ålderstigen Bonde, född i Medelpad Niuhrunda och
Brände af Chrl. föräldrar, fad. Erich Ols, modren h. Marit Olsdr. Kunde wäll läsa i Bok, ingick
ächtenskap här i sochnen och Gränsiö med sin förra hust. Kierstin Swänsdotter, haft tilsamman
29 år, afladt 10 Barn, 4 s. 6 döttrar, war änkling 7 år, ingick andra ächtenskapet med pig, Malin
Jonsdr, sammanlefwat 20 år, aflat 1 son. I ? lefwernet warit mycket flitig att infinna sig i herrans
huus och med andacht brukat saligh??ts medlen och fört en mycket stilla wandell, warit 20 åhrs
tyd ? med ländewerk och halt?? och måste på slutet gå med 2 kryckor, blef sängliggiande d. 22
Junü, besöktes med h. nattward d. 28, blef död d. 4 Julü, lefwat 80 år, begrafwen d. 12
Julü.
Ur Njurunda höstting 1675: En arvstvist med ett mycket tragiskt livsöde som bakgrund
avgjordes av hösttinget år 1675. Det var Per Eriksson i Bränne som i ett testamente skrivit över
alla sina tillgångar till sin broder Olof. Bröderna Per och Olof bodde på samma gård. Det gillade
inte en tredje broder, Abraham Eriksson i Grängsjö, Gnarp. Även framlidne brodern Jon
Erikssons banrs förmyndare, Nils Olofsson i Näset, protesterade mot testamentet.
Testatorn Per Eriksson i Bränne var "spetälsk och sjuklig". År 1672 hade han gett bort de
penningar han hade till sin broder på gården. Liggande på dödsbädden den 3 oktober 1674
testamenterade han sedan sin del i fädernegården, inkluderande hus och allt honom tillhörigt.
Detta som ett tack för den goda skötsel han fått under sin långa och svåra sjukdom.
Tingsrätten godkände testamentet med motiveringen att "Olof Eriksson i åtta års tid väl fött och
skött sin sjuklige broder Per, med vilken inget annat folk ville ha något umgänge. För den skull
hade också Olof blivit förkastad och vanärad". (domb, ST "Njurundadomar 121")
|
Död 1650 i Södergård, Njurunda (Y).
Bonde., Sexman.